In the summer of 2013, I was working as a volunteer in a permanent refugee camp on the West Bank in Palestine. There I met Hashem from Hebron. He and his family had to put up with attacks and harassment of Israeli settlers, because they refused to leave their house. Two years later, he died from tear gas inhalation after a heart attack. When I heard about that, I thought a lot about him and his family and decided to tell the story about them and other people I met. For example about children growing up in permanent refugee camps and how that affects their lives, but also about the night when Mohammed Assaf from Gaza won Arab Idol and no cars could drive because all the people were out dancing in the streets.
Sommaren 2013 var jag på Västbanken och arbetade som volontär i ett permanent flyktingläger. Där mötte jag Hashem från Hebron. I hela sitt liv hade han och hans familj stått ut med bosättarnas attacker och trakasserier för att dom vägrade lämna sitt hus. Två år senare dog han av att andas in israelernas tårgas efter en hjärtattack. När jag fick höra detta tänkte jag mycket på honom och hans familj och bestämde mig för att berätta om dem och de andra personer jag mötte där. Till exempel om barnen som växer upp i flyktingläger och hur det påverkar deras liv, men också om kvällen då Mohammed Assaf från Gaza vann Arab Idol och trafiken stannade för att så många dansade på gatorna.