Visit: LM Ericssons väg 14, Stockholm
Visit: LM Ericssons väg 14, Stockholm
In Tomas Sinkevičius’ artistic practice, he tries to investigate if it’s possible to create a realm in between life and non-life, in between human and non-human. Working closely with video, sculpture and installation, he tries to deconstruct the human-centric vision of nature and responds to an interconnection between biology and economy.
I remember a hot summer day when I was 14. I am standing in my garden and feeling a summer breeze that blows tiny mist drops onto my face. That soothing summer breeze came from the crop fields that extended beyond the horizon. There was no big body of water that could create this mist, nor leftovers from the rain. Those tiny mist drops were formed by pesticides that were gently flowing in the air. I remember, I liked how it smelled.
I Tomas Sinkevičius konstnärskap försöker han undersöka huruvida det är möjligt att skapa en värld mellan liv och icke-liv, mellan mänskligt och icke-mänskligt. Genom att använda sig av videokonst, skulptur och installationer försöker han att dekonstruera den människocentrerade synen på naturen och reagerar på en sammanlänkning mellan biologi och ekonomi.
Jag minns en varm sommardag när jag var 14. Jag står i min trädgård och känner en sommarbris som blåser pyttesmå daggdroppar på mitt ansikte. Den svalkande sommarbrisen kom från sädesfälten som sträckte sig bortom horisonten. Det fanns ingen vattenansamling som skulle kunna skapa den här daggen, inte heller några regnpölar. De små daggdropparna bestod av bekämpningsmedel som följsamt flöt omkring i luften. Jag minns att jag gillade hur det luktade.
