“You’ve been participating in one of the dinners. What do you think would’ve been your relationship to the spoons if you would’ve encountered them in an exhibition setting?”
“Well, it wouldn’t have been the same, obviously!”
“How was it for you? Did your understanding of the spoons change through this process?”
“Well… Their meaning changed completely. When you just show them I make a visual assimilation process. But, when you use them at a meal their meaning changes, I think.”*
How do we share our time and experiences with others?
How do I share the objects I make with others? The history and stories within them?
These questions are the starting point for the A Taula! project, to answer them I have made spoons and they have been used around a table.
*Fragment of a conversation about the project
“Du har ju varit med på en av de här middagarna. Hur tror du att du hade förhållit dig till skedarna om du hade stött på dem i ett utställningssammanhang?”
“Det hade ju inte varit samma sak såklart!”
“Hur var det för dig? Förändrades din syn på skedarna under processens gång?”
“Tja… Deras mening förändrades helt. När man bara visar dem går jag igenom en visuell assimilationsprocess. Men när man använder dem under en måltid ändras deras mening tror jag.”*
Hur delar vi vår tid och våra erfarenheter med andra?
Hur delar jag objekten jag tillverkar med andra? Historien och berättelserna inom dem?
De här frågorna är utgångspunkten för projektet A Taula! För att besvara dem har jag tillverkat skedar och dessa har används vid bordet.
*Fragment av en konversation gällande projektet