Visit: LM Ericssons väg 14, Stockholm
Visit: LM Ericssons väg 14, Stockholm
I go home, take the test. Plus. Pregnant.
I go to work.
I come home and tell you that I am pregnant.
Nine months later I reached the crescendo. Give birth to a child.
Go home and then we’ll be home. Together. Very long time and a lot.
Tacky music and ballads.
Then, I am so fucking tired.
Happiness, humility.
A thousand kisses and humming melodies that calms me as much as baby.
Must I be so tired?
Everything is upside down.
The home.
So Then We Were Mothers is a project where Sofia Kråka examines the historical and general reducing of women’s experience of becoming mothers. The work is made from a perspective of personal experience, but it also takes support from other women’s stories. In small fragmentary paintings, it is possible to follow a recognisable everyday living with a child. The small format of the paintings that Kråka is using started when she was on maternity leave. When her child slept, she was given a moment to paint.
Jag går hem, tar testet. Plusset. Gravid.
Jag går och jobbar.
Jag kommer hem och berättar att jag är gravid.
Nio månader senare har jag nått crescendot. Föder fram ett barn.
Åker hem och sen ska vi vara hemma. Tillsammans. Jättelänge och jättemycket.
Smörmusik och ballader.
Alltså, jag är så jävla trött.
Lyckan, ödmjukheten.
Tusen pussar och nynnande melodier som lugnar mig lika mycket som bebis.
Måste jag vara så trött?
Allting är upp-och-ned.
Hemmet.
Sen var vi alltså mammor är ett projekt där Sofia Kråka undersöker ett historiskt och generellt förminskande av kvinnors erfarenheter av att bli mödrar. Det är ett arbete gjort ur ett självupplevt perspektiv, men som också tar stöd av andra kvinnors berättelser. I små fragmentariska målningar går det att följa en igenkännbar vardag hemma med barn. Det lilla formatet som målningarna har började Kråka med när hon var mammaledig. När hennes barn sov gavs hon en stund att måla.
