As a comment on the domination of open layouts in today’s housing planning, where spaces are defined mainly by the objects they are filled with, my project is an investigation of the wall as a spatially defining element. By examining its insides and studying relations between mass and void, openings and enclosures – I explore the architectonic and aesthetic qualities of a wall beyond solid. When does a wall stop being read as such and instead becoming a sculptural object?
Som en kommentar till dominansen av öppna planlösningar i dagens bostadsplanering, där rum främst definieras av objekten de fylls med, är mitt projekt en undersökning av väggen som ett rumsligt definierande element. Genom att undersöka dess insida och studera relationen mellan massa och tomrum, öppningar och förslutningar – utforskar jag de arkitektoniska och estetiska kvalitéerna hos en vägg som är bortom solid. När upphör en vägg att läsas som sådan för att istället bli ett skulpturalt objekt?